Strandtjejen




















Iklädd sin nya sol- och baddräkt intog vilda Vira stranden i Barsebäckshamn igår. Det var riktigt kul att plaska runt i vattenbrynet och det var tur att mormor inte är känslig för tång mellan tårna. Att gräva, gräva och bara smaka lite lite på sanden var också väldigt populärt. Förhoppningsvis förstod hon att sand inte är så gott.








































Berlinbrorsan



















Så kom äntligen min Berlinboende bror Johannes på besök. Sist han träffade Vira var hon 1 månad gammal, så det hade hänt en del sen dess. De fann varandra direkt och Vira har redan tillbringat långa stunder ridandes på Johannes ena axel.

Resten av familjen kom också förbi och käkade grillat.

LIlla busfröet






































Jag satte ner Vira på golvet efter mellanmålet och hon var inte så nöjd. Gnäll gnäll. Jag tänkte att hon nog kommer över det och vände mig om för att diska lite. Då hör jag plötsligt mycket nöjda ljud istället. Förvånad vänder jag mig om för att se vad hon hittat och inser att jag glömt stänga skafferiet. Där står den lilla ligisten med locket till mannagrynsburken i handen och andra handen halvvägs i burken. Lycka är ett skafferi.
















Kalas i Rydsgård

I söndags hade Ebba maskeradkalas i Rydsgård. Det var springa med potatis, klädstafett, rullebör och en fin Brunhilde som grillade burgare.
























































































Luigi
































Jodå, för att jag ska få det lite lugnare så köpte jag en skumgummihjälm ändå, trots att läkarherrarna inte tyckte det behövdes. Kanske behöver inte Vira den, men jag gör det.
Så nu kallar vi henne Luigi.

London Bridge is falling down

För ett par månader sedan fick vi en påse leksaker från några vänner till mina föräldrar. Jag tror att de är från Danmark, inte mina föräldrar då, utan vännerna. Leksakerna hade deras barnbarn lekt med när de varit på besök och de var ett gäng riktigt fina leksaker i stadig plast i rött och gult och blått. Såna där leksaker som jag själv hade när jag var barn. De har kommit till stor användning allihop, allt från skallror till speglar och små speldosor, men nu måste jag nog kora en vinnare. Bland leksakerna fanns en sån här liten Tv-grej. Den är alltså som en liten tv med handtag och till höger om själva skärmen finns en knapp där man kan vrida upp den. Då börjar den spela "London bridge is falling down" samtidigt som bilden på den räfflade plastskärmen börjar rulla åt höger och små Faetter BR-figurer passerar förbi, en i en båt, en annan på en äng osv. Denna lilla Faetter-BR show ÄLSKAR Vira. Ibland blir hon väldigt upprörd när hon tycker maten är äcklig. Det får man veta med besked då hon klöks på det mest dramatiska sätt och prompt vägrar äta mer än två tuggor. Först en på smak och sen en till för att verkligen säkerställa att det var äckligt. Detta har nu skett med tidigare favoriten Västkustgryta. Inte ens om jag blandade upp den med Ellas kitchens orange påse (Palsternacka-Äpple-Morot) ville hon äta det. MEN! Jag kom på ett trick. Ett ganska fult och kanske inte helt korrekt trick, men ibland får man ta till även dem. Om jag drar igång Faetter-BR tvn med sitt London Bridge is falling down, då äter hon nästan vad som helst. Hon blir så glad och fascinerad av de där små gubbarna och den där trudelutten att hon gapar och äter upp hela tallrikar av det hon tidigare ratat å det grövsta.
Nu får ni inte tro att jag tar till London Bridge varje gång, men ibland är den toppen. När hon hamnat i en ledsen spiral är den ypperlig för att få henne att tänka på annat.
Man kan ju också minnas att Vira aldrig ser på vanlig tv, eftersom vi ju inte har nån sån annat än i källaren, och de få gånger vi sitter där och tittar har hon nästan alltid gått och lagt sig. Så just nu är London Bridge det häftigaste hon vet. Tänk så fint ändå :)