Ditvägen var jobbigast, dels för att det var första gången och man är inte helt hundra på vägen, vet inte hur långt det är kvar riktigt och så avslutas ju turen med en 7-kilometer lång uppförsbacke från St Lars till Vattentornet i Lund...Hemvägen var lite lättare, men jag hade laddat dåligt och hade bara fika i magen. Fika tar slut snabbt och jag var ganska skallrig i benen när jag rullade in på Vanåsgatan.
Hemma väntade en fantastisk bukett lijor, en pannkakslagande man, en glad Ebba och två tokiga katter. Max visade upp kvällens outfit innan han tog min cykel och begav sig iväg på Innebandyfest. Jag och Ebba åt massor av pannkakor med färska blåbär och jordgubbar och sen kollade vi på Ponyo och jag höll mig vaken nästan hela tiden. Därefter trillade hon i säng och jag tänkte jag skulle göra detsamma, för natten innan hade varit katt-stökig. Men såklart hittade jag en massa annat att göra, bland annat kolla ett avsnitt av Mad Men. Vid tolv ett tror jag jag släckte, vid halv tre ringde Max nya Sony Ericsson-telefon och jag fick gå upp och se vad som pågick. Inte mycket verkade det som. Tillbaka till sängen för att bli väckt av katterna halv fyra. Gick upp och gav dem mat och bad dem snällt att de nu skulle ta sina snart mätta magar och somna in. Kvart i fyra kom Max hem. Jag hörde hur han spolade vatten i mängder på toaletten. Vad fasen gör han? Till slut kunde jag inte låta bli utan gick upp och frågade vad som pågick. En något förfriskad kille står där i badrummet och säger " Din jävla cykel, jag ska fan hacka upp den i små små bitar imorgon!" I händerna har han en städtvättsvamp och vår vita tvålpump. Han gör sitt bästa för att tvätta oljan från den vita tvålpumpen, men hans händer är fortfarande alldeles oliga så det hela är bara en ond cirkel av brun, flottig olja som Max försöker tvätta bort med billig handtvål. Samma bruna fläckar finns på i princip allt annat i badrummet, för han har på nåt imponerande sätt lyckats ta på det mesta.
Eftersom diskmedel är något bättre mot olja, och vi inte har någon vit inredning han borde behöva ta på i köket skickar jag ut honom där och tvättar rent i badrummet. Nästa dag insåg jag att han ändå lyckats kladda ner den vita ljusknappen i köket :)
Det sista han säger innan han somnar är att min cykel ska hackas upp i små små bitar. Jag försöker säga att det ska den inte, han får bara laga den ordentligt istället. Jag ger mig själv en mental note att hålla Mackan undan från vinkelslipen nästa dag.
En timme senare välter Sonja ner vasen med liljorna och det är glas och vatten överallt i vardagsrummet. Då är Max inte längre kontaktbar så jag går upp och torkar upp. Katterna står bredvid och tittar nyfiket på och är mycket glada över det oväntade nattliga sällskapet.
Klockan sju (!) vaknar Ebba. Hon går och spelar kunskapsspel en stund så jag får sova en stund till.
Går sen upp, kör till Amarant för att köpa frukostbröd. Kommer ihåg bullar och fikabröd, men blir alldeles fascinerad av de otaliga bullsorterna och deras namn(italienare, valnöt, amarantbulle) att jag glömmer danskt rågbröd. Sen käkar jag och Ebba frukost, hon klämmer glatt en hel källarfranska med hallonsylt.
Max får sova till halv elva då Ebba visar sin kalasoutfit för honom (silkesklänning från Vietnam, rosa glittriga strumpbyxor och pippilottor) innan jag kör henne till kalas.
Resten av dagen blir mest förberedande inför kvällens grillning med gammal vän till Max. När gästerna gått, under viss gråt då några tjejer ville se Eurovisionsschlagerfestivalen, och andra, lite yngre, ville göra nåt annat, så kollade vi klart på spektaklet och gick och lade oss.
Söndagens stora händelse var cirkus Madigan som placerat sitt tält på Skönadalsskolans fotbollsplan. Av bara farten fick Max se både mitt gamla dagis och låg och mellanstadie, innan vi satte oss på plaststolar framför den sågspånsdammiga manegen. Vi var fullt förberedda med tjocka kläder och filtar. En lite miss dock- vi hade glömt pengar. Inte heller min mamma eller lillebror hade en enda krona cash med sig. Och ni tänker alldeles rätt, kortet må vara kung i stan, men på cirkus, där är det fortfarande kontanter som gäller. I pausen sprang jag bort till bilen och länsade den på parkeringspengar så Ebba fick en sockervadd till slut.
Cirkusen var över förväntan bra, förutom en något tafflig jonglerande tjej, men hon får väl bara öva lite mer.
Innan morsdagsmiddagen lyckades vi dessutom geo-cacha en skatt precis utanför mina föräldrar. Ingen lika rolig som de i Torekov, som ju var små lådor med prylar i. Det här var bara ett rör med ett papper där man skulle skriva. Vi gick även till Lilla Lekan, där det skulle finnas en till, men den hittade vi inte till Ebbas stora förtret. Dock blev hon gladare av att spela FInns-i-sjön, Skånes djurparkvarianten under hela bilfärden både dit och tillbaka.
Om man ser till allt vi dessutom fick gjort i trädgården i söndags, innan regnet kom, får man säga att det var en riktigt trevlig helg helt enkelt!
