Pluppen

















Får väl posta den här absolut första bilden av den lille krabaten :) Igår var det dags för första ultaljudet och jag och Mackan sammanstrålade vid KK UMAS. Jag direkt från jobbet där jag lyckats tajma ultraljud med extremtråkigt software-möte, och Max med långt flygande hår, direkt hemifrån där han jobbar med sin app och försöker styra upp den nya kattkonstellationen.
Efter en stunds väntan blev vi insläppta och utan krusiduller fick jag hissa upp tröjan, bli insmord med det där kalla kletet och vips så visades min insida på en skärm. Det första som konstaterades var att det bara var ett barn och jag spontanutbrast "åh vad skönt" och sköterskan sa glatt "ja, det är ganska skönt med ett åt gången". Sen kollades allt möjligt; ifall armar och ben fanns på plats, fina vyer av små fingrar och tår. Det mätte huvud och mage (som var helt klotrund!) och lårben och allt möjligt. Små svarta fält var magsäck och njurar och efter att ha tryckt lite på bebisen så den placerade sig i en mer lämplig position fick vi se lillhjärnan som tydligen var viktigt att kolla. Det konstaterades direkt att det var en livlig liten människa, vilket jag redan noterat eftersom den i princip aldrig är still. Det boxas och bankas dagarna i ända så fort jag själv inte rör mig för mycket. Och nu fick vi en fin demonstration i hur duktig den var på att sträcka på benen och vifta med armarna. Det hela var över förväntan jätteroligt, som en liten fest där man träffar en ny bekantskap som verkar väldigt trevlig. Det var nästan lite trist när det hela var över och vi fått våra tre bilder på den uppnäste lille bebisen (var kommer uppnäsan från?). Då var det bara att gå hem och mmsa till föräldrar och berätta att allt står bra till och att den lille till och med har fina proportioner :)
Där hemma väntade de galna katterna, eller en galen och en gosig. De börjar så smått komma överens, fast Tassens lekar är aningen för hårda för stackars Sonja som är en petit liten kattdam som inte är van vid att en prickig jätte rusar fram, lappar till henne i huvet och sen hoppar upp på hennes rygg och hugger sig tag i nacken. Stackars Sonja. Men bit för bit tuffar hon till sig och kanske kan hon vara med på noterna om ett tag.
Fredagens första möte firades med pizza från Vespa i Limhamn, till Shutter Island som var obehaglig och underlig, men till slut bra. Hade väntat mig en klassisk thriller men fick nåt helt annat.
Den här grå lördagen blir en sån där dag då man försöker fixa allt det man tänkt fixa men som aldrig blir av, bredvid det vanliga tvättandet och städandet. Maxen är på grabbutflykt som innefattar mountainbiking och segling. Är faktiskt inte direkt avundsjuk då det väntade regnet just börjat falla och termometern står på långt under tio. Jag ska istället hänga hos Helena och Martin och Charles-Didrik :)

4 comments:

Inga Ericson said...

Vilken gullig plupp! Visst påminner den om Lillan av Arosenius?

Emilie said...

Haha! Det har du rätt i! Vad roligt att du kom på det!

Thiel said...

ja, den är faktiskt jättelik Lillan! Men väldigt mycket sötare såklart.

s23056838 said...

Är du gravid? Vad skoj! Grattis! (: