Vi har nu snart varit hemma i en vecka, men det känns naturligtvis redan som vi aldrig varit borta. Och blogginläggen har lite lyst med sin frånvaro, mest för att jag har mina aningar att folk inte tycker det är riktigt lika spännande att läsa om vårt rafflande liv på Vanåsgatan, som den något mer exotiska tillvaron i Thailand.
Men för att summera veckan som gått kan jag berätta att mina föräldrar kom och lämnade katterna och bistod med mat på måndagen när vi kommit hem. Vi lyckades alla tre hålla oss vakna hyfsat länge och kom därför ganska snabbt i en godkänd tidsfas. Redan första natten fick Vira flytta till sitt eget rum, det kändes helt enkelt som en rätt tid att göra det. I Thailand sov hon ju bredvid oss på en madrass, och när den ljuva, djupa nybebissömnen har ersatts av lite mer lättstörd sexmånaderssömn kunde man inte tända lampor, ligga och prata och läsa, utan var tvungen att bara snabbt krypa ner under täcket och somna. Lite trist tycker jag, och eftersom Vira ju är en väldigt trygg bebis som inte verkar bry sig direkt om var hon sover eller vem som är i samma rum, så tyckte jag det var perfekt läge att hon fick flytta in i sitt fina rum när vi kommit hem. Lite paranoid är jag dock, och nu använder vi andningslarmet som faktiskt varit ganska oanvänt hittills. Men skönt iallafall att slippa fundera på om hon andas eller inte.
När vi kommit in lite i rutinerna här hemma var det dags att försöka med sova hela natten på allvar. Vi hade ju tagit bort båda nattmålen i Thailand, och nu skulle hon mest lära sig att inte vakna hela tiden och stöka runt. Två nätter var jag uppe och buffade, men sen tyckte Max jag skulle sluta köra med babywatchen, och då plötsligt vaknade både hon och jag ordentligt 50 minuter innan utsatt tid, som är halv sju. Och nästa natt sov hon hela, och nästa igen. Så nu hoppas jag att det kan börja stabiliseras och bli en god vana.
På måndag kväll kom Ebba och på tisdagen kom Inga och Rutger och de hade med sig Eva-Lena som middagsgäst och vi åt etiopisk kycklinggryta med ägg, levererad av Lina (matkasse). Under dagarna med Inga och Rutger fick jag tillfälle att ta långa promenader med dem båda på egen hand, och det var mycket trevligt. Äntligen fick jag Rutgers rundtur på Bellevue (sjösida?) där han berättade om alla olika hus han och/eller hans föräldrar bott i när han var liten. Han köpte även en jättefin hoppgunga till Vira på secondhandbutiken Pysen och hon studsar nu lyckligt i dörröppningen varje dag.
Fredag kväll var som vanligt pannkakor och sen såg vi på "Så ska det låta" där en av mina allra närmsta och finaste vänner, Helena Josefsson, var med och var superduktig! Fast det var inte direkt oväntat. Det har hon alltid varit :)
Lördagen bjöd på fotbollsturnering i Skurup, där Max satt och frös tårna av sig i nån stor halv-inne-hall. Sen kom mina föräldrar och jag och mamma köpte blommor och så var vi ute i det underbara vårvädret och städade undan vintern från trädgården och planterade nytt. Pappa gick runt med Vira som tittade mycket intresserat när jag klippte bort gammalt skräp och rensade.
Och idag, söndag har vi varit hos Truedssons i Genarp dit vi bjöd in oss själv, och som vanligt bjuder de alltid på jättegott när man kommer dit, även om man bjudit in sig själv bara en timme innan. Förstår inte hur de lyckas. Nu var det söndagsbrunch med äggröra, bacon, getost, avocado, kardemummabullar, semlor, smoothie... tja, vad kan man säga. Inte dumt. Bäst var att det liksom var en semmelbuffé. Sjukt gött.
Det var allt. Ska försöka fixa ett lite mer spännande liv till nästa inlägg :)
No comments:
Post a Comment