Yes! Bebin är fixerad! Det var vad jag önskade barnmorskan skulle säga när åkte dit idag och det var just vad hon sa! Jag slapp dessutom stationen med vågen och stick-i-fingret och behövde bara mäta magen (+ 0,5 cm sen för två veckor sedan, strax under kurvan) och kolla blodtrycket. Och såklart så känner hon ju hur bebin ligger och lyssnar på hjärtslagen. Jag förstår ju varför hon måste göra det i den ordningen, känna-lyssna. Om hon inte känner först vet hon inte var hon ska lyssna efter hjärtat, men när hon känner och klämmer på bebin så blir den alltid upprörd och sparkar tillbaka och lever om, och det gör i sin tur att pulsen höjs och är helt hög när vi sen lyssnar på hjärtat :) Idag lyckades bebin dessutom göra stoooora ögon på den unga praktikant som var där, skulle chansa att hon kanske gick på vårdgymnasiet, så ung var hon. När barnmorskan klämt på magen bökade bebin tillbaka allt vad den kunde och sträckte ut sin lilla häl i min sida så att det precis ser ut sådär som i första Alien-filmen. "OOOooooh!!!" sa praktikanten. "Heeeey" sa jag och barnmorskan fnissade.
Senare på kvällen, när vi varit och tränat, sjöng jag en sång för bebin där jag på ett så poetiskt sätt jag kunde försökte förklara att den så gärna får komma ut nu. Den svarade med en svårtolkad spark åt höger.
No comments:
Post a Comment