Förkylningen börjar släppa och i samma takt får vi tillbaka vår gamla Vira. Inte för att hon var jättebesvärlig när hon var förkyld, hon sov ju snällt nästan hela natten som vanligt, men var ändå lite gnälligare än vanligt.
Nu är hon bara lite snorig och täppt på morgonen, vilket vi åtgärdar med koksalt i näsan, följt av en rejäl snorsugning. Detta gör Vira mycket upprörd och hon skriker förorättat länge efteråt. Idag satt jag och åt frukost när jag hörde att hon vaknade i sin vagga. Hon gnällde lite men när jag gick in och sa godmorgon fick jag det fina leendet! Näsan var dessutom ganska otäppt så hon slapp snorsugningen. Och nu ligger hon och jollrar för andra gången idag i babygymmet. De senaste dagarna har hon mer och mer upptäckt djuren i gymmet och träbjörnarna på sittern. Nu slår hon till dem så de pinglar och rasslar medan hon högljutt pratar med dem. Igår gav hon dessutom ifrån sig sitt allra första skratt. Jag var i källaren när Max ropade att jag skulle komma upp. Vira låg på skötbordet och Max busade med henne och plötsligt hör man "Ha..ha..ha..hi..hi..". Lite knackigt, men ett skratt utan tvekan. Inget långt porlande än, men det kommer! Och det lilla hackiga skrattet var bland det finaste ljud man någonsin hört! Så nu vill man inget annat än att hon ska skratta dagarna i ända!
No comments:
Post a Comment