Idag har mitt och Viras liv blivit lite, lite ödsligare. Idag var det sista gången vi träffade Klinte och Elliott på mycket, mycket länge. Imorgon åker de till Klintes familj på Jylland, och sen flyger de vidare till Rom, där Klintes man Micke och deras hund Smilla möter upp i bilen och så kör de 100 mil ner till Sicilien där de ska ha det riktigt härligt i två månader.
Jag vet att jag inte ska klaga, för om lite drygt en vecka går planet till Thailand och tre veckors underbar värme. Men efter det kommer det ändå dröja en månad tills vi träffar Klinte och Elliott igen. Så vem ska jag nu ringa som hoppar på en skogsutflykt med en timmes framförhållning? Vem ska jag ringa om jag behöver akut-barnvakt, och vem ska fram madrass till mig på babycafét? Nu blir det ingen mer mamma-baby-core på Ön på fredagarna och inga mer utflykter till förskolor häromkring. Vi kommer att sakna dem. Tänk vad fint ändå, för ett halvår sedan hade jag inte träffat Klinte. Nu träffar jag henne flera gånger i veckan och vi är bjudna på deras bröllop. Så fint det kan bli!
No comments:
Post a Comment