Sådär! Nu är vi äntligen framme i Hanoi och har just avslutat en väldigt god middag på rummet. Ebba och Max sittandes vid "sminkbordet" och jag på Ebbas säng med maten på ett litet sideboard. Alla med ryggen åt varandra :) Men å andra sidan har vi ju umgåtts ganska tätt de senaste dygnen, så den här osociala middagen gjorde inte så mycket.
Resan har gått bra. Redan när vi väntade på tåget på Svågertorp frågade Ebba när vi var framme, men hon har sedan varit enormt tapper och stått ut med massor av väntande och köande och sittande och tittande och gående hit och dit och fram och tillbaka när vilsna vuxna ska försöka hitta nåt ätbart i Bangkok innan klockan slagit tio.
De tio timmarna på första flygningen kändes såklart, så som tio timmar på flyg gör. Men Max fällde en tår till New Moon, jag sov gott till Aimee Mann på repeat och Ebba däckade totalt när klockan var tio svensk tid. Trots ett stort trauma innan, när det uppdagades att Nallis råkat bli incheckad. Detta löstes till slut genom att Max knöt ihop sin kofta så Ebba hade nåt att krama. Då kurade hon ihop sig under filten och föll i så djup sömn att vi knappt kunde väcka henne när det var dags för inflygning och sätta på säkerhetsbälte och resa upp stolen.
I Bangkok hade vi planerat ett besök på Siam Ocean World, en akvariepark i källaren på ett köpcentrum. Enligt hemsidan öppnade parken klockan nio, men vår taxichafför hävdade bestämt att så var inte fallet, utan det var tio som gällde. Han föreslog att vi kunde gå på ett annat museum först, som öppnade nio. Jag tror att både jag och Max trodde han föreslog ett Seal-museum (kändes ju logiskt eftersom vi ju beställt taxin till Ocean Parkstället). Efter en stund insåg vi dock att han menade Silk, inte Seal. På grund av språkförbristningar var det svårt att protestera och han lämnade av oss vid Silk museét (som säkert ägs av nån av hans kompisar). Jag passade på att låna deras oerhört fräscha toalett innan vi begav oss mot Siam Ocean World istället. Vi insåg väl att silke inte skulle vara Ebbas förstaval just då, och varken jag eller Max kände väl ett brinnande silkesintresse.
Ebba tyckte det var kvavt. luktade konstigt av all mat längs vägen och alla avgaser och ansåg nog inte att Bangkok var hennes favoritstad att spatsera runt i. Siam Ocean Park öppnade, precis som taxichauffören sagt, inte förrän tio, och vi tänkte passa på att äta lite innan (flyget hade ju bjudit på nåt som skulle kunna vara pulver- scrambled eggs, och då sov Ebba, så hon hade inte ätit nåt alls). Efter mycket spatserande fram och tillbaka hittade vi ett ställe med goda smoothies och lite blandad meny. Ebba som inte var hungrig fick i sig en smoothie och jag och Max åt goda färska vårrullar och en massa potatisklyftor.
På Siam Ocean Park köpte vi lyxbiljetten som gav oss en mycket liten tur i en glassbottom båt i hajakvariet, en mycket spännande och uppskattad fot-tvätt, där man stoppade ner sina läskiga flygfötter i ett bad och små fiskar åt upp döda celler från dem. Gnag gnag. Kittlade härligt! Vi fick också en gratis popcorn och läsk, tre leopardmönstrade väskor och en 4D filmupplevelse där det boxades i ryggen, sprutades ånga och luft i ansiktet och stolen for hit och dit. Ebba önskade bara att det skulle ta slut. Jag och Max önskade bara att 3Dglasögonen hade varit lite lite bättre.
I souvenirshoppen fick vi kompensera för Nallis-fadäsen och kom därifrån med en Sälis, som sedan hade en förmåga att smita iväg längs golvet på alla de många köpcentrum vi sen besökte. Det enda som inhandlades var dock minneskort till diverse kameror.
Vi fångade en taxi på gatan och åkte timmen till flygplatsen genom Bankoks minst sagt hektiska trafik. Väl framme fick vi mat igen, hämtat ut väskorna som vi lämnat på förvaring och kom igenom säkerhetskontrollen med den enda missen att Max hade två flaskor vatten i sin väska. Han hävdade bestämt att så inte var fallet när de frågade, eftersom han helt glömt dem. De är dock snälla i Thailand och det blev inga repressalier.
Flyget till Hanoi var lite sent och väntan var lång. Sen snabba två timmar innan vi landade i Hanoi, fick tag på en taxi till rätt pris och installerade oss på Maison d'Hanoi där de bjöd på te som smakade risavkok och chocolate chip cookie. Nu har vi fått bort det värsta resdammet och det är dags att släcka lampan och med spänning se fram emot mordongdagen då vi får se Hanoi i dagsljus. Och så är det ju äntligen lördag, och vi får träffa familjen Thiel!
No comments:
Post a Comment