Inatt vaknade Vira som vanligt vid två halv 3 och det vankades mat och blöjbyte. Sen somnade hon gott igen, men efter ett tag började stånkandet. Det kan ha gått en kort stund, eller en timme, jag vet inte så noga, för jag måste liksom resa mig upp på armbågen och titta över Max väldiga ryggtavla för att se klockan. Det orkade jag inte inatt. Jag var jättetrött. Jag tittade på Vira som låg och stånkade och fäktade och sen somnade jag igen. Nästa gång jag vaknade låg hon alldeles stilla och sov och såg så rofylld ut som bara en bebis kan. Armarna över huvudet och små rörelser i ögonlocken. Sen sov hon till halv åtta, alldeles lugnt. Så länge har hon aldrig förr sovit i ett sträck.
Det verkar som naturen lyssnade på BVC och fick mig att somna om och inte bry mig om stånkandet. Inte ens en liten öronpropp hade jag. Men jag ska jobba lite mer med rapandet, tror ändå det är en mag-grej, en massa luft i magen som vill ut. Så vi ska jobba på att rapa flitigare och mera :)
No comments:
Post a Comment