Ännu en partydag till ända. Fast idag har vi såklart inlett med att pynta. Två lådor hämtades upp från källaren sen hjälptes vi åt att packa upp julsakerna. Viss hjälp var mer hjälp än annan och vissa, lite lurviga, ville helst hoppa i lådorn och sitta där ovanpå allt som vi ville plocka ut. Vira var mycket intresserad av julkulorna (son ju ska sparas till granen) och av små glitterslingor ned stjärnor. Annars roade hon sig med att klättra upp och ner på kökspallen och prata ivrigt om nåt som verkade mycket viktigt.
På eftermiddagen var det glögg hos familjen Schuldt(det ska var två ploppar på u:et men jag hittar drm inte på ipaden) Vi hade tänkt cykla dit men ångrade oss ganska fort. Då tänkte vi ta bussen, men vi ångrade oss igen och der blev bil till slut. När vi körde hem i full storm med regn som forsade ner var vi ganska nöjda med vårt val. Under glöggträffen fick vi ägna ansenlig tid åt att hindra Vira från att klättra upp för den oskyddade trappan. Det är så fruktansvärt svårt att hålla minen och vara allvarlig och säga Nej när hon står där och ler med glimten i ögat och ät fullt medveten om att hon gör fel och på pin kiv flyttar foten till nästa trappsteg. Man får titta bort och försöka dölja sitt leeende, för det är ju hemskt vad det är smittsamt, det här Vira -smajlet:)
Nu sitter vi framför brasan, Sonja alldeles tätt intill så hon kan bli riktigt varm, och lyssnar på stormen.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Ja, det är nog ingen som kan hålla ett pokerface när Vira ler sitt smittande leende!
Tack för glimten från adventsfirandet och de härliga bilderna på systrarna!
Det piggar verkligen upp!
Post a Comment