Experimentarium

Studiedag i Rydsgård innebär familjeutflykt. Max var såklart sugen på bad, men till min belåtenhet var badhuset stängt på måndagar och mitt förslag, Experimentarium i Köpenhamn, var det vinnande alternativet. Att gå på badhus i November är inte min grej. Badhus är inte nån favorit överhuvudtaget, mest för att jag alltid fryser så förfärligt. Och nu skulle det innebära att jag skulle sitta bredvid med Vira och titta på när sälarna Ehle plaskade runt.
Experimentarium kan däremot varmt rekommenderas. Vi var där hela dagen och hade mycket roligt allihop! Bland annat pusslade vi svåra pussel, mer eller mindre framgångsrikt, skapade gigantiska såpbubblor och ordnade fördämmningar till kulörta plastbåtar. Ebba spenderade en mycket god stund i en "Balansskål" och att hon inte kräktes var för mig ett mindre under. Jag provade också balansskålen och fick upp en sån fruktansvärd fart och hade samtidigt så svårt att stanna att jag nästan kiknade av skratt och närapå föll omkull när jag väl tagit mig ur. Max fångade spektaklet på film som ni ser.














Ett sött huvud på ett fat!

Ebba lyckades känna skillnad på 33 och 35 grader och jag och Ebba körde vars 100 meter i rullstol och fick varsett litet plastglas, mycket likt det flourtanten serverade mig på 80-talet, med grön vätska som motsvarade den energi vi gjort av med. Jag spöade Max i balans, och han lurade mig att han klarat 8 sekunder när han egentligen smyghållit i sig. Ebba klådde mig i avslappning bara för att stunden efter bli klådd av superslappisen Mackan.















Jag är viss familjens kamin medan Max är en sval typ.

Vi mätte fettprocent och testade vår benstyrka och det var ungefär här, i hälsotältet, som Vira bidrog till dagen genom att lägga av en kaskadkräkning som knappt var av denna värld. Sittandes på min arm sköt hon ut ett kräk som flög i en hög båge och landade ungefär en meter fram, precis där Max stått bara sekunden innan. Trevligt nog var det bara vi i hälsotältet just då och vi kunde snabbt fiska upp en liten tvättlapp och torka upp mjölkspyan.
Sen fortsatte vi till området som handlade om våra sinnen och där plockade vi blåbär i mörker, smakade på mystiska droppar medan vi höll för näsan och sen släppte och luktade på bajs och jordgubbar i små behållare. Ebbas näsa tyckte bajs luktade gott och jordgubbar luktade farligt.
Jag passade på att testa min hörsel, och vid avslutat test frågade maskinen mig om jag var över 30... hehe. Max lade av ett utmärkt skrik och Ebba och jag spelade ljudmemory. På hela taget en mycket trevlig dag får man säga!