Vuxet

Lördag eftermiddag, det är redan vad man skulle kalla beckmörkt ute och jag sitter i sängen och lyssnar på Musikhjälpen och hoppas att Vira, som ligger bredvid, ska somna. Ibland verkar det som ögonlocken blir olidligt tunga, men så plötsligt ligger hon och tittar på mig igen. Jag tänker att jag kanske till slut måste pälsa på oss, bädda ner pyret i den nya, gosiga åkpåsen och gå ut och pulsa. Och egentligen har jag inget emot det, det är mest att jag vet att det kommer vara aningen för jävligt att pressa fram vagnen i snön. Men å andra sidan har vi inte varit ute idag, så det är väl lika bra ändå.
Jaha, nu jollrar hon och är jätteglad. Sömn långt borta alltså.
Igår var det glöggparty hos André och Frida, och förutom Vira var även bebisarna Folke (7 veckor) och Tuva-Li (8 månader) där och istället för att stå och röka på balkongen träffas man nu över amningen i sovrummet. Det diskuteras bajs och dess frekvens i vardagsrummet och i köket oroar man sig över hur mycket man vågar spetsa glöggen till den ammande mamman.
Ett annat tecken på att man hamnat på en "vuxenfest" och inte en vild ungdomstillställning är att mellan mitt första och andra besök på toaletten har någon som varit där inne passat på att läsa "Koloniodlaren" som i detta nummer ägnade sig helt åt "Förkultivering av lökar". Detta kunde jag räkna ut eftersom Ikea-family tidningen först låg överst i högen, men sen hade ersatts av kolonimagasinet. Jag tänker att detta kan vara det yttersta tecknet på att vi nu är vuxna?
När jag och Max pulsade hem med vagnen genom Möllan blängde ungdomarna på oss medan de bolmade på sina cigaretter (jag trodde rökning var helt ute? Eller är det bara i vuxenkretsarna som man insett att det inte är värt att frysa halvt ihjäl för att dra i sig en massa skit?) Någon pinkade på en bil och vi kommenterade till varandra det onödiga i gesten medan vi gick mot bussen hem till villaförorten.