En helt sjuk sovmorgon fick jag idag när Max gick upp för att jobba klockan åtta och tog en jollrande Vira med sig. Det hade varit en lite stökig natt, både pga Vira och pga värmen. Vi hade plötsligt inte ac:n på i sovrummet utan bara takfläkten och nånstans mitt i natten drog den våg av värme som har hållit i sig hela dagen, in över Hua Hin och det blev alldeles klibbigt. Både jag och Vira fick svårt att sova, och jag yrade runt med diverse fjärrkontroller för att få ordning på klimatet. Tyvärr är man ju gärna lite simmig där på småtimmarna och det tog ganska lång tid innan jag insåg att ac:n inte ens var på. Då hade jag sänkt temperaturen två gånger utan resultat... Det som brummade var istället takfläkten.
I vilket fall väckte Max mig klockan elva (!!!) och undrade om jag kunde fixa frukost. Då var jag inte ens på väg att vakna, men gick upp och ordnade en brunch som vi sedan stod oss på resten av dagen.
Återigen var Max tvungen att jobba lite, och jag och Vira hängde här hemma vid poolen och svalkade oss med bad. Idag sken solen och det var riktigt hett så det var inte dumt att sitta på pooltrappan, i skuggan av ett parasoll och plaska. Det var även städdag, och städerskan drog runt här med sina underliga dammvippor. Den här gången hade vi gömt vår tvätt i en garderob, eftersom de inte verkar alltför införstådda med "vittvätt" och "kulörtvätt" och förra gången var Viras vita body aningen blåluddig efter att ha snurrat ihop med Max jeans. Nu har vi lärt oss och bestämt att vi tvättar nog bäst själv ändå.
Strax efter tre begav vi oss hemifrån med siktet inställt på World Kite Championship som går av stapeln i Hua Hin fram till den nittonde mars. Efter ett stopp på bensinstationen lyckades vi trixa oss till det ställe som kartan pekat ut åt Max. Vi hittade parkering, tog ett pit stopp i en 7-elevenbutik och började sen leta oss ner mot stranden. Första vägen ner blev vi stoppade av en orolig äldre dam som stod i matos och förskräckt ropade "No no no!!". Inte rätt väg antog vi.
Till slut kom vi ner till en flera kilometer lång strand med ett brusande hav på ena sidan och hotellträdgårdar omgärdade av murar på andra sidan. När det är flod går havet ända fram till murarna och nu under ebb var sanden en hårt packad yta vilket var perfekt för vagnkörning. Kartan hade naturligtvis visat helt fel och långt, långt borta såg vi en mängd flaggor och något som liknade ett speakertorn vilket vi gissade hörde till Kite-tävlingen. Men vi beslöt oss för att gå dit ändå och det var en härlig promenad bland thailändska pojkar som spelade fotboll, thailändska män som red på små, men mycket vackra och välskötta ponnys på vilka de galopperade i strandkanten, turister och några äldre thailändska damer som spatserade barfota bland de sandmaskar som krabborna (eller vem det nu är) skapat. Allt ackompanjerat av havets brus som dränkte alla ljud utom de man hade alldeles inpå sig. I små solskydd erbjöds massage av olika sorter men vi siktade mot tävlingen, som naturligtvis visade sig vara slut för dagen när vi kom dit. Då gick vi helt enkelt tillbaka igen, och tänkte åka till en annan, lite lugnare strand. När vi kommit en bit ändrade vi oss dock och körde sen till Night Market. Vi har ju fortfarande ingen solhatt till Vira. För några veckor sedan stod jag på Babyland och dissade en dyr solmössa med tanken att "det kan jag ändå köpa där". Men se hittills har det fungerat mycket dåligt. Inte en enda solmössa för bebisar har vi hittat. Bara större modeller som trillar över ögonen på en plutt som Vira. Det är därför hon är iklädd toppluva under badet. Max vägrade först ta foton på henne badandes i toppluva, men sen kom vi fram till att det är just de fotona man ska ta, när nöden inte har någon lag och man får vara lite kreativ med vad som står till buds. Som fotot när jag badar i en yttepytte plastbalja under en semester på Öland när jag är typ ett.
Night Market hade öppnat, trots att det var en timme kvar till officiell öppning. Det var en lagom stor marknad med mycket fina saker, främst till mig, så det blev lite shopping faktiskt. Dock inte nån solhatt där heller, så vi får leta vidare, det verkar ju helt omöjligt att det inte finns att få tag i.
Efter en stund fick Vira hänga på Max arm och då blir hon sitt allra charmigaste jag och fyrar av leenden åt höger och vänster. När hon såg en liten thailändska med tandställning som hjälpte mig att prova blev hon så glad att hon dreglade så det droppade på golvet. Och alla ville nypa henne i kinderna och få henne att le. De skäms inte för att försöka locka fram leenden; helt oavsett kön och ålder ställer de sig framför Vira och tjuter, gnisslar, ploppar och tutar och ropar obegripliga saker. När de sen lyckas ropar de: "Aaah you al so plitti!!!!Hihihi" (för fnissar, det gör de hela tiden)
Efter Night Market var det hem, Vira skrek som vanligt nästan hela vägen hem, nån ny otrevlig vana hon lagt sig till med. Sen somnar hon typ femhundra meter från huset....
Idag beställde vi nån seafood med thaibasilika och som vanligt frågar Puk på restaurangen om det ska vara "medium hot" och vi säger ja och sen sitter vi och svettas, bäljar Singha och gapar för att på nåt sätt lufta bort det heta ur munnen. Och så säger vi till varandra "Vi håller nog vid medium,va?", och den andra nickar. På vägen hem flög vi flyg med Vira hela vägen och mellanlandade vid palmer, bouganvilla, trädstammar och andra spännande blad. Så vi kom hem med en näve blandat kan man säga :)
Idag är det fredag kväll och jag hör nu hur Max klirrar med is i köket. Får jag gissa skulle jag säga att det är Gin&Tonic på väg.
Stora stranden i Hua Hin.
Blandade vägbilder.
Nåt tempel längs vägen. Gillar de röda basketskorna som nån lämnat.
No comments:
Post a Comment